Stress handlar mycket om kortisolnivå. Aktiveringshormon - kortisol - högt på dagen, lägre på natten. Sömnhormon - melatonin - lågt på dagen, högre på natten.

Är man stressad, orolig och har ångest på dagen - då sover man också illa på natten.

• Rädsla - skräck för något omedelbart.
• Ångest - skräck för något som inte är nu. Något som är förskjutet i tiden och kan hända i framtiden. Det kan vara tio sekunder eller tio år eller mer.
  

Titta efter - trollen spricker i solsken

Lilla flickan promenerar och blir rädd för ett troll. Istället för att springa i väg och bli förföljd av otäcka skuggor så går hon fram och tittar. Då upptäcker hon att det inte var ett troll.

Det är viktigt att titta efter - vad handlar det om? Vad ligger bakom ångesten och rädslan? Det är obehagligt att titta efter, men efteråt kan man göra något åt saken och slipper fly. Detta kan du träna dig på. Träna på att titta efter och att "blåsa faran över". Det kan vara svårt och kräver övning, men det fungerar när du väl lärt dig. Katten slickar pälsen efter att den blivit jagad av hunden, för att lugna sig själv. Hur gör du? Vad kan du göra?

Reella och symboliska hot

Reella hot är de hot människan upplevde på savannen innan hon fick ett "inre språk" och en "inre värld". Det kunde vara hunger, barnadödlighet eller annat; det vill säga konkreta faror av olika slag. Symboliska hot kan vara arbetslöshet, en jobbig chef, tankar och saker andra säger.

Historiskt under evolutionen har människan oroat sig för yttre, konkreta och reella hot. Den moderna människan har fått tid och resurser till att oroa sig för inre saker som relationer, jobb, utseende och annat som finns i vår tankevärld. Nu för tiden har nästan alla jobb som går ut på att förstå oss på människor; läkare, bibliotekarie, reklammakare, lärare och så vidare.

Yttre och inre språk

Det yttre språket är språket vi pratar. Det har logisk ordning och vi börjar och slutar när vi själva vill. Det är ett "grovt" instrument. Att vara deprimerad kan betyda allt från att känna sig lite deppig en dag till att vara inlagd på sjukhus och få elchocksbehandling. Det inre språket är inte viljestyrt till skillnad från det yttre. Det kommer bilder och fantasier vare sig du vill det eller inte. Det är associativt och går snabbt. Det hoppar från det ena till det andra. Skulle du skriva upp det du tänker på en sekund kan det ta mer än en halvtimme. Här kan svarta tankar och rädslor komma. De är budskap från dig till dig själv.

Ångest - Påverka ditt inre

Ångest är aktivering. Eller så kan det sägas vara energi utan mål. En strategi vid en ångestattack kan vara att strukturera upp situationen. Du kan då påverka din egen inre dialog. "Ok, det är detta som händer. Då kan jag göra si och så." Då blir det en målstyrd handling. Energin är inte längre "utan mål" och ångesten minskar. Du kan lära dig att andas i fyrkant, prova avslappning och du kan se till att förhålla dig till ditt "inre flöde". Ingen påstår att det är enkelt, men det går att öva upp.

Zebran "blåser av"

Ett lejon kan gå igenom en flock zebror. De ser att lejonet är mätt och inte är på jakt. De står lugnt kvar eftersom de har "blåst av".

• Först sker en aktivering.
• Zebran observerar lejonet.
• Bedömer att lejonet inte är på jakt.
• Litar på sin bedömning.
• Blåser av. Faran är över.

Vi människor har svårt att blåsa faran över. Det är vårt inre associativa språk som lätt fastnar. Men det går att träna på. Vi kan öva oss i att fånga upp budskapet. Sedan handla - aktivt och snabbt. En viktig del är att lita på sin egen bedömning.

Säkerhetsbeteende är något du gör för att undvika obehag. Det är bra, men kan gå överstyr och bli en ångestsjukdom.

Värsta vanföreställningen

Enligt föreläsaren Jan Beskow är detta vår värsta vanföreställning: "Världen är som jag upplever den". Att vi tolkar och ser saker på ett visst sätt är inte samma sak som att det är så. Vi är inte vår sjukdom; vi är till exempel inte deprimerade när vi känner oss deprimerade. Det är en mycket viktig poäng att skilja på hur vi upplever saker och hur det verkligen är.

Självbild i balans

Ett sätt att ta tag i en ångestfylld situation är att tänka efter vad som kan hända. Kommer chefen att slå mig fysiskt om jag ställer upp för min medarbetare som blivit illa behandlad? Kommer jag att bli av med jobbet? Och så vidare. Tänker du igenom de olika delarna var för sig, kanske du kommer på att risken är väldigt liten att det du är rädd för verkligen ska hända. Det kan bli så att du inser att du har "rent mjöl i påsen" och att problemet sitter hos någon annan, du har gjort så gott du kunnat. En sådan insikt hos dig kan göra situationen betydligt mer hanterbar.

Det är oerhört viktigt att du respekterar dig själv. Om du själv känner att du gjort rätt så blir du mycket starkare. Det handlar om självbild, om du känner dig liten och nertryckt eller inte. Du måste lära dig metoder för att motverka hoten. Det kan till exempel handla om att belöna sig själv när du uppnåt ett delmål. Det kan vara avslappningsövningar, andas i fyrkant, ställa sig bredbent för att "lura" sig själv att bli säkrare, tänka att det här har jag klarat av förut, eller andra knep och verktyg.

I sjukdomen ligger att man "sitter fast". Tricket är att ta små, små steg. Nästan lura sig själv att ta pyttesmå steg.

Stress

Begreppet stress kan betyda väldigt mycket. Föreläsaren Beskow tycker om att tala om "hög kortisolnivå" istället. Det handlar om höga halter stresshormon.

Symtom på stress är spända axlar, huvudvärk, magproblem. Att infektioner kommer när man kopplar av och har semester är också ett kännetecken. "Hjärnsläpp" - när du glömmer av varför du gick in i köket. Koncentrationssvårigheter. Trötthet. Du blir lättare arg och irriterad. Börjar isolera dig; "Jag har inte tid" att snacka med kompisar eller ta fika. Allt börjar bli tråkigt. Då börjar depressionen närma sig, suicidala tankar kan komma. Ett säkert tecken på stress och utbrändhet är när andra säger "så här kan du inte fortsätta" och du tycker att du visst kan det...

Depression

Efter en tid kan du - snabbt eller långsamt - bli "utbränd". En kvinna som blev uppmanad att gå hem från jobbet svarade "jag vet inte var jag bor". Stressen har utvecklats till depression, utmattningssyndrom eller vad en del kallar utbrändhet eller att "gå in i väggen".

Vi kan tänka oss in i depressionen och vi kan också tänka oss ut ur depressionen, enligt föreläsaren. Det är viktigt att lära sig förstå sin sjukdom, att se och känna igen varningstecknen.

Meningsfullt - meningslöst

Du skapar själv mening genom det du gör. Känner du något (till exempel att du tycker om en person) kan du välja att antingen göra något eller att inte göra något. Du skapar värde genom att göra något när du känner känslan. Visa uppskattning är ett sätt. "Jag är världens lyckligaste som har en sådan underbar fru!" Det skapar värde. Motsatsen är att du inte gör någonting när du får känslan. Du bara tänker "Ja, hon är bra att ha"... Det skapar inte värde, det skapar inte mening. Genom att agera på de positiva känslor du får ibland ökar du känslan av värde och mening.

Övning

Apelsintricket. Välj apelsin istället för banan när du tar en paus på jobbet. Då blir det mycket svårare att jobba samtidigt.

Älska rödljus. Träna på att inte stressa upp dig när du kör bil och det blir rött ljus. Njut av pausen istället.

Vargtimmen

När föreläsningen närmade sig slutet gick vi igenom några tankestrategier vi kan tänka på under vargtimmen. Då när du vaknar vid tre-fyra-tiden på natten, när kortisolnivåerna är på väg upp och melatonin är på väg ner.

Det gjorde jag bra!

Avslutningsvis delade Jan Beskow med sig av sitt bästa sömnmedel; att vara nöjd med sig själv. Påverka din inre dialog på kvällen. Tänk ut tre fyra saker du gjort under dagen. Klappa dig själv på axeln och säg "det gjorde jag bra"!